Förfalskning och piratkopiering och den svenska ekonomin

Sammanfattning

Denna rapport presenterar resultaten av den svenska studien om handel med förfalskade och pirattillverkade varor. Den ser på problemet i två perspektiv. Först analyseras omfattningen och produktsammansättningen av förfalskade och piratkopierade produkter som smugglas in i Sverige och effekten på konsumenter, industrier och den svenska staten. För det andra studeras omfattningen och effekterna av den globala handeln med förfalskade varor som gör intrång i rättigheterna för svenska immaterialrättsinnehavare .

Denna dubbla analys bygger främst på en kvantitativ bedömning av den globala handeln med förfalskade produkter inom och utanför Sverige, med de skräddarsydda statistiska metoder som utvecklats av OECD, tillsammans med en stor databas över varor som innebär intrång i immateriella rättigheter.

Resultaten kan hjälpa både offentliga och privata beslutsfattare att bättre förstå arten och omfattningen av problemet för svensk ekonomi, och att utveckla lämpliga och evidensbaserade politiska åtgärder.

Viktiga resultat

• Det totala värdet av världshandeln med förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter uppgick under 2016 till så mycket som 28,3 miljarder kronor (3,4 miljarder USD), vilket motsvarar 2 % av den totala försäljningen av svensktillverkade varor (inhemsk försäljning plus export).

• Produkter där svenska immateriella rättigheter är särskilt utsatta, både sett till det absoluta värdet av handeln och dess andel av den totala handeln i en viss produktkategori, omfattar bilreservdelar, maskiner (lager), kläder, leksaker och klockor.

• Förfalskade och pirattillverkade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter kommer främst från Kina, Hongkong, Singapore och Turkiet.

• Resultaten tyder på att under 2016 köptes mer än hälften av de varor i som gör intrång i svenska immateriella rättigheter av konsumenter som visste att varorna var förfalskade.

• Importen av förfalskade och pirattillverkade varor till Sverige under 2016 stod för så mycket som 18,3 miljarder kronor (2,2 miljarder USD) – motsvarande 1,6 % av svenska importen.

• När det gäller omfattningen av förfalskade varor i Sverige var IT-produkter det mest förfalskade varuslaget, följt av klockor, kläder samt leksaker och spel.

• Analysen visar att mer än hälften av importerade varumärkesförfalskade och pirattillverkade varor som såldes i Sverige under 2016 köptes av konsumenter som trodde sig köpa äkta produkter, medan återstoden köpte produkterna avsiktligt. Andelen förfalskningar som köpts medvetet i Sverige varierar betydligt beroende på produkt, allt från 20 % för bilreservdelar till 55 % för parfymer och kosmetika.

Inverkan på Sverige

• Nackdelarna för konsumenterna – dvs. prispåslaget som med orätt betalats av konsumenterna i tron de köpt en äkta produkt – i Sverige uppgick till nästan 4,5 miljarder kronor (540 miljoner USD) under 2016.

• Den totala volymen av de svenska företagens uteblivna försäljning på grund av överträdelser av deras immateriella rättigheter i den globala handeln uppgick till 17,1 miljarder kronor (2 miljarder USD), eller 2,4 % av dessa svenska företags totala försäljning under 2016.

• Lägre försäljning minskar efterfrågan på jobb, antingen i detalj- och partihandelssektorn eller i svensk industri på grund av det globala intrånget i deras varumärken. Sammantaget försvann minst 7 100 arbetstillfällen i Sverige på grund av varumärkesförfalskning och pirattillverkning, vilket motsvarar 0,7 % av antalet anställda i Sverige, uttryckt i heltidsekvivalenter.

• Lägre omsättning på grund av försäljning av förfalskade varor i Sverige innebär lägre intäkter för den svenska staten i form av mervärdesskatt (moms), bolagsskatt, inkomstskatt och sociala avgifter. Sammantaget resulterade handeln med förfalskade och pirattillverkade varor i en minskning av de svenska offentliga intäkterna som motsvarade nästan 7,54 miljarder kronor (905 miljoner USD) eller 0,2 % av Sveriges BNP..