Det största antalet transporter som innehåller förfalskade varor som medför intrång i svenska immateriella rättigheter (IP) härstammar från Kina och Hongkong (Kina), som står för 92,4 % respektive 6,1 % av det totala beslagtagna värdet. Vad gäller tullbeslag, är Kina och Hongkong (Kina) också de två huvudsakliga ursprungsekonomierna, följda av Singapore, Turkiet och Malaysia.
Förfalskning och piratkopiering och den svenska ekonomin
Säkerställande av att “Made in Sweden” alltid är det
Illicit Trade
Kapitel 3. Intrång i svenska immateriella rättigheter inom världshandeln
Överträdelser av svenska immateriella rättigheters räckvidd och omfattning över hela världen
Varifrån kommer de förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter?
Figur 3.1. Största ursprungsekonomierna av förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter, 2014–16
Figur 3.2 visar de förändringar som ägde rum mellan 2011–13 och 2014–16 vad gäller ursprungsekonomier för förfalskade varor som gjorde intrång i svenska immateriella rättigheter.
Vad gäller beslagtaget värde, kan man se att Turkiet har backat medan Kina och Hongkong (Kina) har flyttat upp. Mellan 2011–13 motsvarade Turkiet cirka 10 % av det beslagtagna värdet av importer av förfalskade varor medan landet stod för nästan 0 % under perioden 2014–16. Till följd av detta koncentrerades ursprungsekonomierna som avsåg importer av förfalskade varor till Sverige väsentligen till Kina och Hongkong (Kina) 2014–16.
När det gäller tullbeslag, måste fler förändringar noteras. De två mest märkbara är Turkiets kraftiga nedgång och Hongkong (Kina) och Singapores starka tillväxt. Kina och Malaysia ökade också under de två perioderna men i mindre utsträckning.
Figur 3.2. Största ursprungsekonomierna vad gäller förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter mellan 2011–13 and 2014–16
Vilka är de påverkade sektorerna?
Statistik avseende beslag som redovisas i Figur 3.3 pekar på att världsomfattande svenskrelaterade intrång i immateriella rättigheter är särskilt koncentrerade till ett begränsat antal branscher. Avseende såväl antal tullbeslag som beslagtaget värde, inkluderar dessa fordon, ur, leksaker, kläder, maskiner och mekaniska apparater. Det är värt att notera att leksakskategorin koncentrerade nästan 50 % av det beslagtagna värdet medan den koncentrerar 10 % av tullbeslagen.
Figur 3.3. De största produktkategorierna för förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter, 2014–16
Avseende det beslagtagna värdet, är de viktigaste förändringarna som ägde rum mellan 2011–13 och 2014–16 ökningen av leksaker och ur och minskningen av maskiner och kläder.
Vad gäller antalet beslag, ökade kategorierna som hänför sig till fordon, ur och leksaker väsentligt mellan 2011–13 och 2014–2016 medan kategorierna för kläder och elektriska maskiner minskade.
Förändringar när det gäller leksaker och ur är relativt betydande eftersom dessa branscher står för nästan 0 % av såväl beslagtaget värde som tullbeslag 2011–13.
Figur 3.4. De största produktkategorierna av förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter mellan 2011–13 and 2014–16
Vad gäller specifika svenska produktmål visar analysen ett brett urval av varor som är föremål för förfalskning över hela världen. Inom exempelvis klädkategorin omfattade förfalskade produkter som gör intrång i svenska immateriella rättigheter koftor, kappor, tröjor och sportkläder. Lager är den huvudsakliga förfalskade produkten för kategorin maskiner och mekaniska apparater. För fordonskategorin är förfalskade produkter också varierade och omfattar överdrag för bilsäten, mattor för bilor, skivbromsar och bromsbelägg.
Viktigt att notera är att vissa förfalskade varor utgör hot för hälsa och säkerhet. Detta avser främst varor som säljs på primära marknader till omedvetna konsumenter. Detta omfattar inte bara förfalskade varor så som kullager, motorsågar och reservdelar, men även kosmetika och utomhuskläder (se Ruta 3.1).
Ruta 3.1. Fjällrävenprodukter är ett mål för förfalskare
Representanter från den svenska klädtillverkaren Fjällräven delade med sig av kunskap kring deras erfarenheter av förfalskning under en intervju. Det svenska märket lider av förfalskning; deras ryggsäckar är särskilt drabbade.
Tillverkningen av förfalskade varor äger rum i Asien (främst i Kina) men även i Turkiet. Olika kanaler används för att distribuera förfalskade varor men onlinedistribution verkar vara framstående. E-handel via webbplatsplattformar är en av dem. Distribution kan också äga rum via sociala medier eller riktiga marknadsplatser.
Angående de förfalskade produkternas kvalitet visade de tester som gjordes på några förfalskade jackor av märket Fjällräven visade att de var fyllda med blodiga fjädrar. Denna anekdot är en bra illustration av material med låg kvalitet som används av varuförfalskare. Vattenresistenta produkter är också en källa till oro. De billigaste produkter som används av förfalskare är varken hälsosamma eller miljövänliga. Förutom oron för material av låg kvalitet kan även produktionsmetoderna ifrågasättas. Förfalskare drivs enbart av vinstintresse och är inte intresserade av hållbara strategier med avseende på till exempel resursanvändning.
Vilka är de transportsätt som används för att frakta förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter?
Såsom framgår av Figur 3.5, är postpaket (61 %) det mest populära sättet att frakta förfalskade och pirattillverkade produkter som gör intrång i svenska immateriella rättigheter på. Följt av flyg- och sjötransporter med 26 % och 9 % av respektive beslag.
Vad gäller värde är sjötransport det huvudsakliga transportsättet för förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter. Nästan 95 % av det beslagtagna värdet av förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter avser sjötransporter.
Figur 3.5. Förfalskade varor som gör intrång svenska immateriella rättigheter per transportsätt, 2014–16
Små försändelser (det vill säga mindre än sex föremål) av förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter tenderar att dominera medan andelen stora paket som omfattar minst 10 artiklar utgjorde 41 % av tullbeslagen. Under perioden 2011–13 var försändelsestorlekarnas struktur jämförbar (se Figur 3.6). Såsom tidigare nämnts, kan betydelsen av små försändelser delvis förklaras av e-handels snabba tillväxt såsom framhävs i OECD/EUIPO:s gemensamma rapport om små försändelser (OECD/EUIPO, 2018).
Figur 3.6. Storleken på transport av varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter, 2014–16 och 2011–13
Vilket värde har global handel med förfalskade produkter som gör intrång i svenska immateriella rättigheter?
Såsom förklaras i Bilaga A, gör tillämpningen av GTRIC-e och GTRIC-p indexen på data som rör svenska exporter och inhemsk försäljning det möjligt för absoluta värden att mätas för handel med förfalskade och pirattillverkade varor som gör intrång i immateriella rättigheter som innehas av svenska invånare. Dessa absoluta värden uttrycks som övre gränser för handel med varuförfalskningar och pirattillverkade varor, i procent av exporter och försäljning.
För att beräkna takvärdena (övre gränser för handel med förfalskade och pirattillverkade varor, i procentandel av export och försäljning), och att omsätta resultaten från relativa värden till absoluta sådana (till exempel i monetära termer), måste en ”fixpunkt” först fastställas. Denna ”fixpunkt” är procentandelen av förfalskade varor i totala importer i en vald produktkategori från en viss handelspartner, för vilka tillförlitliga uppgifter finns tillgängliga.
Fixpunkten har etablerats med särskild trovärdighet genom intervjuer med brottsbekämpande myndigheter för paren ”produktkategori – destinationsekonomi” som är de mest intensiva vad gäller handel med förfalskade och pirattillverkade varor (för mer diskussion se OECD/EUIPO, 2016 och OECD/EUIPO, 2019). I dessa studier motsvarar fixpunkten importen av skor från Kina.
Tyvärr kan detta värde av fixpunkten inte direkt tillämpas på intrång av svenska immateriella rättigheter, eftersom skor inte omfattas av de produkter i Sverige som är föremål för mest förfalskning. Istället väljs ett lägre värde om 20 % som uppskattats i samband med intervjuer med branschföreträdare och brottsbekämpande myndigheter. För att vidare kontrollera om värdena som avser den ”fixpunkt” som fastställts under intervjuerna med tulltjänstemän och experter resulterar i tillförlitliga resultat genomförs vissa ytterligare kontroller. För att kunna göra detta är den empiriska tillämpningen baserad på tre scenarier med utvalda värden om 10 %, 15 % och 20 %. Observera att samtliga dessa scenarier tar mycket mer konservativa värden av fixpunkter än de faktiska fixpunkter som tillämpas på importer i OECD/EUIPO (2016) och (2019).
Tabell 3.1. Uppskattat värde av global handel med förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter, 2014–16
De bästa uppskattningarna som baseras på de uppgifter som lämnats av tullmyndigheter i hela världen, och på GTRIC- metodiken, pekar på att global handel med förfalskade och pirattillverkade produkter som gör intrång i svenska varumärken och patent uppgick till så mycket som 28,3 miljarder kronor (3,4 miljarder USD) under 2016, motsvarande 1,8 % av total försäljning (inhemsk plus export) avseende svenska tillverkningssektorer som påverkats av förfalskning. Detta innebär att cirka 0,7 % av global handel med förfalskade och pirattillverkade varor avser varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter (3,4 miljarder USD utöver de 509 miljarder USD som beräknats i OECD/EUIPO 2019-rapporten).
Figur 3.7 delar upp beloppet för det uppskattade värdet av global handel med förfalskade varor som gör intrång i svenska varumärken och patent per produktkategori i absoluta tal (det vill säga i miljoner USD). Detta innebär att svenska varumärken och patent som avser motorfordon och motorcyklar; maskiner, industriell utrustning; datorer och kringutrustning särskilt valdes ut av förfalskare inom global handel.
I relativa tal, var motorfordon den oftast mest förfalskade typen av produkt över hela världen, med förfalskade varor som står för mer än 8 % av alla varor inom kategorin. Det följdes av leksaker och spel och maskiner, industriell utrustning där förfalskade varor utgjorde cirka 6 % av alla varor i varje kategori.
Figur 3.7. De största produktkategorierna som är föremål för intrång i svenska immateriella rättigheter inom världshandeln, 2016
Den sekundära marknaden
Vad gäller vilseledande av konsumenter, visar analysen att omkring 40 % av de förfalskade varor som är föremål för handel över hela världen och som gör intrång i svenska immateriella rättigheter såldes på den primära marknaden, det vill säga att de såldes till konsumenter som faktiskt var ovetandes om att de köpte förfalskade produkter (se Tabell 3.2). Andelen förfalskade varor som är avsedda för sekundära marknader varierar väsentligt beroende på sektor, och varierar från 9 % för spel och leksaker till 64,2 % för fordon.
Förfalskade maskinprodukter som potentiellt skulle kunna ha stor effekt på säkerhet och följaktligen på hälsa köps sällan i vetskap om de inte är äkta. Detta är delvis på grund av att köpbeslutet gällande dessa produkter drivs av efterfrågan medan kläder eller ur är utbudsdrivna produkter (se ruta 3.2).
Ruta 3.2. SKF kullager, en efterfrågedriven affärsmodell
Förfalskad kullagerproduktion följer en särskild affärsmodell som drivs av efterfrågan. Distributörer, som utgör de viktigaste elementen i produktion av förfalskade kullager, samlar in kundernas önskemål. De gör sedan beställningar på webbsidor online som säljer förfalskade kullager genom att imitera SKF:s äkta webbsidor. När de väl är beställda, tillverkas kullagren i legitima fabriker. I de flesta fall äger produktionen av förfalskade kullager rum i Shandong-provinsen i Kina. När ”no name”-kullagren väl har producerats, är nästa steg att märka dem i en särskild märknings-workshop. Viktigt att nämna, är att produktion och märkning av förfalskade kullager är två helt skilda verksamheter. När de väl blivit märkta, är de förfalskade kullagren redo att distribueras till konsumenterna.
De förfalskade kullagrens kvalitet är helt oförutsägbar och instabil. Kunder som mestadels köper förfalskade varor ovetandes kan ofta bli besvikna eftersom de inte får den höga och stabila kvalitet som följer av äkta varor. Teknisk diagnostik visar att äkta varor kan hålla 10 till 20 gånger längre tid än förfalskade sådana. I vissa fall var de förfalskade kullagren endast gamla och begagnade kullager som hade rengjorts, polerats och märkts om på nytt.
Tabell 3.2. Andel av sekundära marknader för förfalskade varor som gör intrång i svenska immateriella rättigheter
Effekten av förfalskning på svenska immaterialrättsinnehavares försäljning
Den totala volymen utebliven försäljning för svenska företag på grund av intrång i deras immateriella rättigheter uppgick till 16,7 miljarder kronor (2 miljarder USD) under 2016, motsvarande 2,4 % av deras totala försäljning (inhemsk försäljning plus export). Tillverkningsindustrin för motorfordon; maskiner, industriell utrustning, datorer och kringutrustning drabbades av de största förlusterna i absoluta tal (6,9 miljarder kronor eller 830 miljoner USD respektive 6,8 miljarder kronor eller 818 miljoner USD).
Vad gäller försäljningsandel, noterades de största förlusterna av tillverkningsindustrin för kläder, skor, läder och relaterade produkter, och ur och guldsmedsvaror som förlorade 19,5 % och 17 % av deras respektive försäljning.
Tabell 3.3. Beräknad utebliven försäljning för svensk tillverkningsindustri, 2016
Effekten av förfalskning på arbetstillfällen inom svensk tillverkningsindustri
Lägre försäljning av äkta svenska patenterade och varumärkesskyddade produkter innebär färre jobb i drabbade svenska tillverkningsindustrier. För att beräkna antalet förlorade arbetstillfällen till följd av intrång i svenska varumärken och patent inom global handel, användes den grundläggande ekonometriska modell som redovisas i Bilaga A.3. Den baserades på uppskattningar av transmissionsgrader (elasticiteter) mellan utebliven försäljning och förlorade arbetstillfällen (Tabell 1.3).
Tabell 3.4 visar det totala antalet förlorade arbetstillfällen inom svensk tillverkningsindustri. Total förlust på grund av intrång i svenska immateriella rättigheter uppgick till mer än 4 500, motsvarande 2,2 % av den totala sysselsättningen gällande arbetstagare inom dessa områden.
Tabell 3.4. Uppskattade förlorade arbetstillfällen inom svensk tillverkningsindustri, 2016
Effekten av intrång i svenska immateriella rättigheter på statens intäkter
Minskad försäljning och lägre vinst för svenska rättighetshavare innebär att de betalar mindre bolagsskatt till staten. Dessutom leder ett lägre antal anställda till låga intäkter från personlig inkomstskatt och lägre bidrag till socialförsäkringen. Förlorad försäljning på den svenska inrikesmarknaden ger också lägre intäkter från moms på konsumtion. Under 2016 uppgick de uteblivna skatteintäkterna till ett sammantaget värde om 5,7 miljarder kronor (682 miljoner USD). Den största förlusten rörde momsintäkter och uppgick till över 4 miljarder kronor (508 miljoner USD).
Tabell 3.5. Offentligt inkomstbortfall till följd av intrång i svenska immateriella rättigheter i världshandeln 2016
Referenser
OECD/EUIPO (2019), Illicit Trade Trends in Trade in Counterfeit and Pirated Goods, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/g2g9f533-en.
OECD/EUIPO (2018), Misuse of Small Parcels for Trade in Counterfeit Goods: Facts and Trends, Illicit Trade, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9789264307858-en.
OECD/EUIPO (2016), Trade in Counterfeit and Pirated Goods: Mapping the Economic Impact, OECD Publishing, Paris, http://dx.doi.org/10.1787/9789264252653-en.