Innan du beräknar de ekonomiska konsekvenserna av importer av förfalskade och pirattillverkade varor i Sverige, består det första steget av att kvantifiera volymen och omfattningen av dessa importer till Sverige. Denna analys bygger på en databas över beslagtagna förfalskade och pirattillverkade varor som tillhandahållits av tullen (se ruta 1.1 i kapitel 1).
Förfalskning och piratkopiering och den svenska ekonomin
Säkerställande av att “Made in Sweden” alltid är det
Illicit Trade
Kapitel 2. Import av förfalskade varor till Sverige
Marknader för förfalskade varor i Sverige
Varifrån kommer dessa varor?
Förfalskade och pirattillverkade varor som importerades till Sverige mellan 2014 och 2016 kom främst från Kina och Hongkong (Kina) och stod för ungefär 46 % respektive 32 % av det totala beslagtagna värdet. Dessa följdes av Thailand (12 %), Turkiet (5 %) och Irak (2 %).
Volymmässigt är rangordningen av de största ursprungsekonomierna jämförbar med den som avser värdet av förfalskade varor, med Kina och Hongkong (Kina) på en första och andra plats.
Figur 2.1. Största ursprungsekonomierna vad gäller importer av förfalskade varor till Sverige, 2014–16
Till en början (det vill säga mellan 2011 och 2013), var de fyra största ursprungsekonomierna för importer av förfalskade varor till Sverige redan Kina, Hongkong (Kina), Singapore och Turkiet. Med tiden förblev dessa ekonomier de mest ledande ursprungskällorna för förfalskade varor som kom in till Sverige.
Det bör dock observeras att Turkiet gick tillbaka medan Hongkong (Kina) flyttade upp i rangordningen såvitt avser såväl beslagtaget värde och tullbeslag.
Figur 2.2. De största ursprungsekonomierna för importer av förfalskade varor till Sverige, förändring mellan 2014–16 och 2011–13
Vilka produkttyper är mest sannolikt föremål för förfalskning?
Angående produktkategorier som varit föremål för intrång, kan man se att förfalskade varor som smugglats in i Sverige är särskilt koncentrerade till ett begränsat antal branscher. Såväl avseende antal tullbeslag som beslagtaget värde, omfattar dessa elektriska maskiner, skor, lädervaror, kläder och klockor (se Figur 2.3).
Tittar man på specifika produkter, har ett mycket brett urval av förfalskade varor importerats till Sverige. Den allmänna kategorin ”kläder” inkluderar exempelvis förfalskade varor som skjortor, träningsoveraller, T-tröjor, jackor, tröjor, sockor och sportjackor. Den elektriska maskin- och utrustningskategorin omfattar beslagtagna varor såsom hörlurar, delar till mobiltelefoner, batterier, laddare och TV-apparater. Förfalskade bälten, handskar, handväskor, jackor och resväskor hör till artiklarna i läderkategorin som är avsedda för den svenska marknaden.
Figur 2.3. Andel beslag av förfalskade varor i Sverige per produkttyp, 2014–16
Observera: Siffror inom parentes är koder från det harmoniserade systemet (HS) såsom definierats av Förenta nationernas handelsstatistik (FN:s handelsstatistik, 2017).
Vad gäller förändringar mellan 2011–13 och 2014–16, förblir de fem största produktkategorierna av förfalskade varor i Sverige uppbyggda på samma sätt men förändringar måste noteras. Vad gäller beslag ökade andelen elektriska maskiner och klockor mellan 2014–16 medan andelen skor, lädervaror och kläder tenderade att minska under denna period (Figur 2.4).
Slutsatser som avser beslagtagna värden är mycket likartade: andelen ur och informations- och kommunikationsteknikutrustning (IKT) ökade medan andelen läderprodukter och skor minskade.
Figur 2.4. Andel beslag av förfalskade varor i Sverige per produkttyp, förändring mellan 2014–16 och 2011–13
Vilka transportsätt används för att frakta förfalskade svenska importer?
Vad gäller deras värde, transporterades förfalskade varor som importerades till Sverige 2014–16 främst via flyg (82 % av beslagtaget värde), tätt åtföljt av transport till sjöss (17 %). Detta innebär också att 90 % av tullens åtgärder som rörde beslag av importer av förfalskade varor till Sverige fraktades via flyg, följt av till sjöss (8 %) och via vägtransport (2 %).
Figur 2.5. Transportsätt för förfalskade varor som importerades till Sverige, 2014–16
Angående försändelsestorleken bestod cirka 57 % av beslagen av 10 föremål eller färre. Mer än 40 % av beslagtagna varor fraktades i små paket som innehöll färre än 6 föremål. Dessa siffror är i linje med den globala trenden eftersom majoriteten (63 %) av globala tullbeslag av förfalskade och pirattillverkade varor rörde små paket (OECD/EUIPO, 2018). Den alltmer utbredda användningen av små försändelser är ett sätt för förfalskare att begränsa förlusterna i händelse av tullens ingripande. Det återspeglar också den kraftiga tillväxten inom e-handel och särskilt ökningen av föremål som skickas direkt till konsumenterna i form av paket eller brev.
Figur 2.6. Försändelsestorlek för importer av förfalskade varor till Sverige, 2014–16
Vilket är det totala värdet av förfalskade varor som säljs i Sverige?
De bästa uppskattningarna, baserat på de uppgifter som lämnats av tullmyndigheterna och på GTRIC-metodiken, visar att importer av förfalskade och pirattillverkade varor till Sverige stod för så mycket som 18,3 miljarder kronor (2,2 miljarder USD), vilket motsvarar 1,6 % av svenska importer av äkta varor. Termen ”så mycket som” är viktig eftersom den hänvisar till den övre gränsen för förfalskade och pirattillverkade produkter som importerats till Sverige. Vidare omfattar detta belopp inte inhemskt producerade och konsumerade förfalskade och pirattillverkade produkter och pirattillverkade digitala produkter som distribueras via nätet.
Analysen visar också att förfalskningsgraden i Sverige varierar mellan olika produktkategorier. Ur och guldsmedsvaror samt leksaker och spel var de mest utsatta kategorierna vad gäller förfalskning. 14,3 % och 12,2 % av varor som importerades till Sverige i dessa respektive kategorier var i själva verket förfalskningar. Detta följdes av kläder (8,9 %) och elektroniska apparater (5,9 %). Kategorier som avser fordon (0,2 %) och maskiner (0,9 %) påverkades i mindre grad av förfalskning.
Tabell 2.1. De största produktkategorierna som var föremål för förfalskning såvitt avser svenska importer i relativa tal, 2016
Vad gäller andel inom produktkategorin
I absoluta tal, är IKT-utrustning den överlägset mest förfalskade typen av vara (se Tabell 2.2 för de största kategorierna). Det uppskattade värdet av förfalskad IKT-utrustning som importerades till Sverige uppgick till 10 miljarder kronor (1,2 miljarder USD) under 2016. Denna kategori omfattar ett brett urval av produkter såsom telefonbatterier, laddare och hörlurar. Den följdes av klädkategorin, vars värde av förfalskade varor som importerades till Sverige uppgick till cirka 4,6 miljarder kronor (550 miljoner USD).
Det höga uppskattade värdet av falsk IKT-utrustning återspeglar den omfattade och ökade efterfrågan på denna typ av produkt. Vidare är IKT-produkter kunskapsintensiva och skyddade av immateriella rättigheter, och följaktligen särskilt utsatta för förfalskning (se OECD-rapporten om handel med förfalskade IKT-varor, 2017).
Tabell 2.2. De största produktkategorierna som var föremål för varuförfalskning i svenska importer i absoluta tal, 2016
Primära och sekundära marknader för förfalskade produkter som säljs i Sverige
Distinktionen mellan primära och sekundära marknader är avgörande för analysen av de ekonomiska effekterna av förfalskade produkter som smugglas in i Sverige. Den primära marknaden avser konsumenter som köpte förfalskade varor ovetandes. På denna primära marknad motsvarar varje försäljning av ett förfalskat föremål en direkt förlust för den svenska detaljhandel- och partihandelsindustrin. Den sekundära marknaden avser konsumenter som avsiktligen köper förfalskade varor. På denna sekundära marknad, skulle endast en liten del av konsumenterna avsiktligen bytt ut sina köp av förfalskade produkter mot äkta sådana.
Tabell 2.3 identifierar andelen sekundära och följaktligen primära marknader för förfalskade produkter som säljs i Sverige per sektor. Detta visar att 49,8% av importerade förfalskade och pirattillverkade produkter som såldes i Sverige mellan 2014–16 såldes till konsumenter som faktiskt visste om att de köpte förfalskade produkter medan den återstående andelen köpte oavsiktligen. Andelen förfalskade varor som är avsedda för sekundära marknader varierar väsentligt från en sektor till en annan, och varierar från 20 % för fordon till 57,8 % för leksaker och spel. Logiskt sett tenderar konsumenter att köpa förfalskade varor ovetandes för produktkategorier med en potentiellt högprioriterad säkerhet (det vill säga fordon och maskiner).
Tabell 2.3. Andel av sekundära marknader för förfalskade produkter i Sverige
När andelen av primära och sekundära marknader väl har identifieras, är nästa steg att beräkna konsumenternas utbytesgrad på den sekundära marknaden, det vill säga i vilken utsträckning varje olagligt köp ersätter en laglig försäljning. Akademisk forskning om konsumenters socioekonomiska beteende och själva konsumenterna är de två olika källorna för att erhålla information om utbytesgrader.
Det finns flera studier som rapporterar om uppskattningar av konsumenters utbytesgrader. Den första är Anti-Counterfeiting Groups (2007) konsumentundersökning som tittade på olika produktkategorier. Den fastställde en utbytesgrad om 39 % för kläder och skor vilket innebär att varje 2,5 USD som spenderas på förfalskade kläder, accessoarer eller skor på sekundära marknader motsvarar 1 USD i utebliven försäljning inom detalj- och partihandeln. Samma undersökning fastställde en utbytesgrad om 49 % för varor som hänför sig till parfym- och kosmetikasektorn och om 27 % för produkter som tillhör ur- och guldsmedsbranschen. En annan studie om utbytesgrader var en undersökning av Tom et al. (1998) som fastställde utbytesgraden om 32 % för samtliga andra förfalskade produkter som sålts på sekundära marknader. Samtliga dessa utbytesgrader framgår av Tabell 1.1.
I vilken utsträckning betalar svenska konsumenter överpris för förfalskade produkter?
För vilseledda svenska konsumenter som köpt förfalskade varor på primära marknader, kan smuggling av förfalskade varor minska värdet eller tillfredsställelsen som de får från de berörda produkterna. Detta baseras i stor utsträckning på skillnader i produkter i samma prisklass vad gäller kvalitet och/eller prestanda. Sådana skillnader kan sannolikt uppfattas, exempelvis när en konsument köper en förfalskad produkt av låg kvalitet på den primära marknaden i tron om att det är en högkvalitativ äkta vara.
Naturligtvis, ökar förfalskade produkter dramatiskt risken för negativa effekter på konsumenternas hälsa och säkerhet. Övervakningen av leveranskedjor i Sverige är emellertid effektiv och inga större händelser som avsåg förfalskade produkter rapporterades som innebar ett potentiellt hot mot leveranskedjan för äkta varor. Dessutom kan sådana skador, även om de uppstår, inte enkelt kvantifieras och faller därmed utanför ramarna för denna rapport.
2016 uppgick den totala skadan på grund av vilseledande av konsumenter till nästan 4,5 miljarder kronor (540 miljoner USD). Den största skadan noterades för elektriska apparater, elektronisk utrustning (2,3 miljarder kronor eller 271 miljoner USD) följt av kläder (1,3 miljarder kronor eller 159 miljoner USD).
Tabell 2.4. Uppskattning av konsumentskada i Sverige per sektor, 2016
Effekter av förfalskade varor på försäljning inom svensk detaljhandel- och partihandelssektor
Sammantaget var den totala volymen utebliven försäljning inom de svenska partihandel- och detaljhandelssektorerna på grund av importer av förfalskade varor under 2016 4,3 miljarder kronor (521 miljoner USD) vilket motsvarar 1,5 % av den totala försäljningen inom partihandels- och detaljhandelssektorn som påverkas av förfalskningar.
I absoluta tal avsåg svensk partihandel- och detaljhandelssektors största uteblivna försäljning elektriska hushållsapparater, elektronik- och telekommunikationsutrustning (2,3 miljarder kronor eller 275,4 miljoner USD), följt av kläder, skor, läder och relaterade produkter (1,1 miljarder kronor eller 136,8 miljoner USD), och maskiner, industriell utrustning, datorer och kringutrustning, fartyg och flygplan (361,7 miljoner kronor eller 43,4 miljoner USD).
I relativa tal drabbades sektorn för elektriska hushållsapparater, elektronik- och telekommunikationsutrustning av de största förlusterna (6 % av försäljningen), följt av klock- och smyckesbranschen (3,5 %) och sektorn för kläder, skor, läder och relaterade produkter (1,5 %).
Tabell 2.5. Utebliven försäljning för svensk detaljhandel- och partihandelssektor på grund av importer av förfalskade varor till Sverige, 2016.
Effekten av marknaden för varuförfalskning på arbeten inom svensk detaljhandel och partihandel
Totalt förlorade arbetstillfällen inom partihandel- och detaljhandelssektorn på grund av importer av förfalskade varor till Sverige uppgick till omkring 2 500 under 2016, vilket motsvarar 1 % av alla anställda inom sektorerna som påverkas av förfalskning.
I absoluta tal konstaterades den största förlusten av arbetstillfällen på grund av förfalskning i branscherna som avser elektriska hushållsapparater, elektronik- och telekommunikationsutrustning (1 190 personer). Detta följdes av kläd- och leksaks- och spelindustrin där förlorade arbetstillfällen drabbade 726 personer respektive 245 personer.
I relativa tal upplevde IKT-branschen den högsta andelen förlorade arbetstillfällen (cirka 4 % av anställda). Den följdes av klock- och smyckesbranschen, samt klädbranschen där förlorade arbetstillfällen stod för 2,1 % och 1,1 % av deras respektive anställda.
Tabell 2.6. Förlorade arbetstillfällen inom svensk detaljhandel- och partihandelssektor på grund av importer av förfalskade varor till Sverige, 2016.
Effekterna av marknaden för varuförfalskning på svenska statsintäkter
Minskad försäljning inom partihandel- och detaljhandelssektorn på grund av importer av förfalskade och pirattillverkade varor till Sverige innebär lägre skatteintäkter för den svenska staten från mervärdesskatt (moms), bolagsskatt, inkomstskatt och sociala avgifter.
Tabell 2.7 presenterar dessa uteblivna intäkter per typ av skatt, vilket uppgick till 1,8 miljarder kronor (222 miljoner USD) under 2016. Inom denna samlade siffra, utgjordes den största komponenten av uteblivna mervärdesskatter, uppgående till omkring 1 miljard kronor (130 miljoner USD).
Tabell 2.7. Uteblivna skatter för den svenska staten på grund av importer av förfalskade varor till Sverige, 2016
Referenser
Anti-Counterfeiting Group (2007), Konsumentundersökning som uppdragits åt oberoende undersökningsspecialister, http://www.wipo.int/ip-outreach/en/tools/research/details.jsp?id=691.
OECD (2017), Trade in Counterfeit ICT Goods, OECD Publishing, Paris, http://oe.cd/fakeICTs.
OECD/EUIPO (2018), Misuse of Small Parcels for Trade in Counterfeit Goods: Facts and Trends, Illicit Trade, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/9789264307858-en.
Tom, G. et al. (1998), ”Consumer demand for counterfeit goods”, Psychology & Marketing, Vol. 15/5, s. 405–421.
UN Trade Statistics (2017), Harmonized Commodity Description and Coding Systems (HS), United Nations, Geneva, https://unstats.un.org/unsd/tradekb/Knowledgebase/50018/Harmonized-Commodity-Description-and-Coding-Systems-HS.